Avdelningen för Korrosionslära vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har de senaste 25 åren utfört tvärvetenskaplig forskning och fått fram fakta som visar processen för frigörelse av bland annat koppar från metall till miljö.
Därtill har man utvecklat en beräkningsmodell som bygger på parametrar som kan förklaras fysikaliskt, vilken möjliggör modellering av mängden koppar som rinner av med regnvattnet. Forskningen på KTH visar att mängden koppar som rinner av är i verkligheten väldigt liten, och att när vattnet kommer i kontakt med mark eller strukturer av t.ex. betong runt byggnaden, binds koppar snabbt upp i svårlösliga föreningar.
Bygg och Teknik 4/09
Vad tar den koppar som frigörs från koppartak vägen?
Ingående tvärdisciplinära fält- och laboratoriestudier av korrosions och avrinningsprocessen av koppar från tak och fasadmaterial har genomförts under de senaste 15 åren vid avdelningen för Yt- och korrosionsvetenskap på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Resultaten visar att olika materialytor redan i avvattningssystemet, på trottoaren, i dagvattensystemet, och/eller i kontakt med jord och kalksten i en byggnads omedelbara närhet fungerar som effektiva sänkor för frigjord koppar från taken. Förutom hög kapacitet att binda upp koppar har dessa ytor även en förmåga att förändra den kemiska formen av frigjord koppar och därmed reducera kopparens biotillgänglighet, något som också sker naturligt via reaktioner med organiskt och oorganiskt material i regn- och dagvatten.
Artikelförfattare är Inger Odnevall Wallinder och Yolanda Ullmann vid Avdelningen för Yt- och korrosionsvetenskap, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm, samt Pia Dromberg, Ledningsnät, utredning, Stockholm Vatten VA AB, Stockholm.
Studie visar låg miljöpåverkan från koppar
– Stockholms bidrag av koppar i form av dagvatten och avloppsvatten är mycket små i jämförelse med den naturliga belastningen av koppar från Mälarens avrinningsområde. Exempelvis är läckaget från koppartaken i Stockholms stad så litet att taken inte kan sägas utgöra någon betydande källa överhuvudtaget, säger Anders Jönsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Länk till studie
A model for predicting copper runoff rates
Based on both laboratory and field exposure results, a general model has been deduced which is able to predict the annual runoff rate from naturally patinated copper samples. The model can predict annual copper runoff rates during different urban and rural exposure conditions, with precipitation rates from 400 mm/y to 3200 mm/y and with precipitation pH from 3.9 to 5.8. In 80% of all reported cases, the predicted values of annual copper runoff rates are within 30% of the measured values.
Länk till artikeln